asså jag har aldrig varit så glad att vara hemma. de känns som att jag varit borta en evighet, fast de bara gått en natt. skogen, ruttna stugor, mygg, kanoter m.m är inget för mig. eller de var kul att åka kanot, men de blev läskigt och långtråkigt efter en stund. jag och karro hade så jävla tur att komma i samma stuga, helt sjukt. äntligen är de snälla mot oss! finns inget mer och berätta, jo de finns de väll, men de va jävligt tråkigt där asså.

känns iaf fett skönt att vara hemma, ligger i min säng nu, hoppa nyss ut ur duschen, och ska snart ta bort min ansikts mask. sen är de bara att platta håret och packa up lite saker, sen är jag klar och ska gå och möta upp några. fan vad skönt att träffa folk! fan vad skönt att höra brandbilarna igen! 

ursch för herrfallet. och deras stugor, som var gjorda av spindelnät.

j